Dag 6: Fawlty Towers

Hej!
Idag ska vi vara elaka, men först en etapprapport.

Orden för dagen var segt, tungt, och ont.
Korta stunder så lättade det, bara för att snabbt falla tillbaka till segt, tungt, och ont igen.

Annars började dagen bra med god frukost, lite skriva, lite samtal.
Lotta på Kanalhotellet var en ängel och löste mitt bagage till Askersund så jag slapp oroa mig för den saken. Tack Lotta 🙂

Men benen….
Just det, jag höll på att glömma ytterligare en riktigt bra detalj. Det var bara 50km, inte 60km som jag trodde. Det var goda nyheter kan jag säga.
Tempot låg stadigt mellan 7-7,30 per km. Stor skillnad från tidigare dagar där långa bitar har legat runt 6min/km, och korta sträckor tom runt 5.
Idag var det ett ända långt hasande. Totaltiden blev 6,30. Högerknät gjorde sig påmint i perioder, och den ständiga frågan jag bär är: -Undrar hur det känns imorgon?
Hittills har kroppen hunnit repa sig tillräckligt för att jag faktiskt har kunnat springa. Hoppas att det fortsätter så.
Våra kroppar bär ju med sig en otrolig anpassningsförmåga, och jag räknar kallt med att den skall ordna biffen.
Apropå anpassning förresten så kommer jag att se ut som en riktig benget när jag kommer hem. Utan att väga mig kan jag redan se hur jag magrar, men det är helt ok. Jag vill vara så lätt som möjligt för då går ju detta lättare.
Inget konstigt med det.

På en vacker herrgård ett par mil från Askersund köpte jag en dricka och en god salami/brie macka. Sällan smakar mat så gott oavsett vad det är nästan som när kroppen fullständigt skriker efter näring. Kort sagt, j-igt god macka!

På värkande trötta ben kom jag så fram till Askersund, och hotellet där jag skulle stanna i 2 dagar. Jag har ju sett fram emot min vilodag.
Föga visste jag att jag skulle hamna på Fawlty Towers.
-Välkommen? nä.
-Vad roligt att ni ska bo här hos oss? nä.
Hon såg mig knappt i receptionen.
Jag begär ingen röd matta, men hallå, grundkurs 1A: Hur ta emot en gäst!!
På det här stället betalar jag dessutom för mig till skillnad från alla de andra ställena som har sympatiserat med projektet och bjudit på hotellrummet.

-Vart ska jag? Tredje korridoren.
-Vadå, tredje korridoren? Ja , ner där, och så tredje korridoren.
Så förbannat korkat av mig att inte förstå att korridorerna avlöste varandra. Ungefär som på en anstalt faktiskt.
Jag hamnade längst bort i ett litet pittoreskt rum ”with a view”. Vi är ju ändå i det vackra Askersund precis vid Vätterns norra del.
Vacker tavla från mitt rum med intressant motiv i.

.

.

.

.

.
Härligt fräsch toalett med fritt spretande duschmunstycke färgsatt i bajsbrunt och beige.

.

.

.

.

.

.

Mysigt rum där man nästan kan vända på sig, och där jag som ensamt boende i rummet kan lyxa till det med att variera sovandet med tältsängen som står bäddad och klar. Just for me!
Det funktionella skrivbordet som omnämns i hotellets folder säger inte att jag måste krypa under tältsängen för att hitta ett eluttag.
Vilken finess, gratis stretching!

Ett rum med utsikt som sagt.
Den vackra väg 50 mot Örebro!

Skönt att höra trafiken så man vet att civilisationen finns nära!

.

.

.

.

.

Ni har gissat rätt.
Det blir ingen vilodag imorgon, jag springer till Örebro.
Jag lovar att jag har tändvätska för att ta mig till Stockholm utan paus just nu.
Två gigantiska plus kommer nu:
Mina kära vänner Ulla & Carina har fixat en massör till mig imorgon.
Jag blir upphämtad på hotellet vid 10.00, och körd 6km utanför Askersund till någon anläggning där jag skall få 1 timmas massage!!! 🙂
Tusen kramar till er Ulla & Carina, ni är underbara 🙂

Hur göra med bagaget när planerna ändras så snabbt?
Jag frågor på macken som ligger 20m härifrån.
-Hej! Jag skall springa till Örebro imorgon. Vet du någon som skulle kunna hjälpa mig med mina väskor. Jag betalar naturligtvis för mig.
-Du tittar på honom. Jag bor i Örebro, så jag hjälper dig gärna.
Robert -som han heter- bor 100m från mitt hotell i Örebro som dessutom hade rum lediga.
Robert, tusen tack!!

Så imorgon blir det frukost, massage, och 55 härliga kilometer.
Med ilska och irritation kommer jag en bit, det vet jag av erfarenhet, men det är något jag inte vill ha i mitt liv längre.

Idag var det oundvikligt.
Välkommen till Fawlty Towers i Askersund!

Er för dagen gamla irriterade Martin som imorgon kommer att skina som en sol igen.

Löpande varma hälsningar!
Martin

Dag 6: God morgon

God morgon den 6e etappdagen!

Bibi Gustavsson från Falköping skrev alldeles nyss en kommentar här på bloggen:
-Att springa föder bra ( och ibland jobbiga) funderingar.
Det är Bibi övertygad om av egen erfarenhet.
Låt mig ställa mig först i raden av de som håller med.
Det är klart positivt att hjärnan går igång, men ibland blir det bara för mycket, och det drabbas bl.a. ni som läser vad jag skriver av ibland 🙂
Den glada gubben var lite klurig, eller hur?

Min ambition är att respondera på alla som skriver genom att skriva något personligt tillbaka här på bloggen.
Detta mycket pga av jag älskar det skrivna ordet som för mig är ett lättare sätt att kommunicera, samt av respekt för den tid, intresse, och engagemang som ni lägger ner genom att kommunicera med mig.

Vad jag flaggar för nu som alla redan har räknat ut är mycket riktigt att undertecknad börjar bli sliten, och jag inser att jag inte kommer att fixa all respons som jag skulle vilja.
Som jag skrev för ett par inlägg sedan så gör jag -precis som alla- mitt bästa i varje givet ögonblick, och jag tror inte att någon situation hittills i mitt liv har lockat fram så mycket positivt ur mig själv.
Ni som läser detta, och har intresserat er för vad jag gör är en mycket stor del i det.
Ett jättetack från djupet av mitt hjärta för det!

Nåväl, nu är frukosten avklarad. Lite mer skriva och ringa. Packa ihop, och ge sig iväg. Sedan dröjer det inte länge förräns domen kommer.
Håller benen för dagens 6 mil?
Jag vet att jag kommer till Askersund. Frågan är om det blir springande, gående, krypande eller med ambulans 🙂
Det sista kan vi väl utesluta? Ok, det gör vi 🙂

Gör en bra dag, för det tänker jag!
Kram till er alla!

Löpande hälsningar / Martin