Dag 23: God morgon Vättern och alla andra

God morgon!
Det blev inget skrivande igår kväll. Det går lite upp och ner, men vissa kvällar är jag helt färdig. Igår var det så.
Egentligen var inte etappen så märkvärdig, 47km på 5,40. Möjligtvis höll jag ett högre tempo i början för det var så skönt att under de första 3.30 inte behöva dra upp skyddet på höger knä. Det regnade en del, men det är ju bara skönt. Fick resans värsta skur på några minuter, och då sprang jag bara som ett barn och skrattade och plaskade med fötterna i vattenpussarna. Charmigt, eller hur? 🙂

Eftersom jag tog det lugnt i Mjölby och inte sprang iväg förrens vid 15, så kom jag fram till Motell Vida Vättern strax före 21. Lagom till att se en magnifik solnedgång långt bort över Vätterns västra strand.
En aspekt av resans tempo är att jag uppfattar saker tydligare.
Jag har åkt förbi Vättern säkert hundratals gånger utan att egentligen titta. Nu ser jag ett veritabelt hav. Mäktigt!
Motellet ligger en bit ovanför stranden med en fantastisk utsikt över nämnda hav.
Strax efter Ödeshög någon mil före Motell Vida Vättern träffade jag Jan-Erik, en fotograf från Aftonbladet som tog lite olika bilder. Få se vad det resulterar i.

Väl framme så välkomnades jag av ägaren Oskar Pantzar. Det är alltid lika gott att komma fram, och veta att nu väntar mat, rena lakan, och vila.
Albin -Oskars brorson- fixade en grym måltid på restaurangen med mycket dessert. Det där med desserterna har blivit en återkommande ritual. En dessert-turné genom Sverige helt enkelt. Albin berättade att väldigt snart blir han 18, och imorgon skall han åka och köpa en Volvo S-70. Mycket sommarjobb låg bakom detta köpet. Kul!
På motellrummet i en stuga snett ovanför restaurangen ville inte ögonen vara öppna längre, och kroppen krävde sömn. Eftersom dessutom sängen ropade mitt namn så slocknade jag som en klubbad 22.30.

10 timmars sömn senare är läget ett helt annat. Jag sitter och skriver i matsalen med magen full av frukost. Det ligger ett dis över Vättern vilket gör att jag knappt ser över till den västra sidan. Känslan av ett hav blir ännu tydligare. Nu väntar jag bara på att min bror skall höra av sig. Han skall ju köra ner från Stockholm och komma förbi här så att vi kan springa en bit tillsammans. Det ser jag fram emot.
Under tiden är det skönt att softa i denna vackra omgivning.

Ikväll hoppas jag kunna skriva lite om den kommande dagens etapp ner till Huskvarna strax innan Jönköping. Ungefär 5 mil skall det bli, och det känns bara bra! 🙂

På återhörande!
Varma löpande hälsningar!

Martin

2 kommentarer

  1. Det glädjer mig att knän och humör håller så du kan springa.

  2. Hej Rune.
    Ja, det känns skönt att det håller 🙂
    Humöret är verkligen på topp, däremot som jag skrev idag så var jag enormt trött igår, och faktiskt så sitter det i lite fortfarande känner jag nu.
    Hoppas att det går över så fort jag kommer ut på vägarna.
    Jag väntar ju på min bror, och ute öser regnet ner, men det blir bara uppfriskande 🙂

    Må så gott!
    Martin


Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s