Dag 25: Martin knockar riksväg 40

Riksväg 40 körde fult hela vägen, men det hjälpte föga.
Martin värmde upp kanske lite för länge. När löparuret stod på 2.10 först klev han ut på 40an, som svarade med ett fult grepp direkt. En skylt kastades fram som sa: -Ulricehamn 43.
Men va fan! Jag har ju sprungit med friska ben i ett ok tempo i 2.10, säkert 18-19 km. Är det 43km kvar??
40an flinade gott när han märkte hur ur balans Martin blev, och ännu hade han inte ens börjat att kasta ut resten av fulkorten.
Dock kom 2 journalister till Martins räddning, något som 40an inte räknat med. Patrik från Borås Tidning som dessutom var oerhört snäll genom att ta Martins bagage till nästa etappmål. Tusen tack Patrik!
Henrik från Ulricehamns Tidning var den andre. Båda sprang en bit med Martin och samtalade för kommande artiklar. Först Henrik, sedan Patrik, sedan Henrik igen.
40ans grepp om Martin lossnade då samtal är en given källa till ny energi.
Efter ett snabbstopp på en Shellmack med lite att äta och dricka var Martin åter ensam med en nu riktigt irriterad 40an. Långa, långa svaga uppförslut, och långa, långa nerförslut var nästa fulgrepp som sakta malde ner Martins ben som började värka både här och där. Dessutom slängde 40an in ett otal långtradare, och en bilist som på skoj låtsades köra mot Martin men i sista stund väjde undan. Nu började läget bli kritiskt för Martin som dessutom började sina på vätske och födofronten.
Föga hade dock 40an räknat med Marianne i Torhult. Hon bistod Martin med 1 liter vatten och ett äpple, och med detta i kroppen stampade Martin hårt på 40ans beläggning. Tusen tack Marianne 🙂
Ytterliga ett depåstopp på en mack och det började kännas riktigt bra för Martin!
I detta läget stod matchen och vägde då 2 avgörande ögonblick inträffar. Tomas Ekmanus ringer och ger Martin förnyade krafter med sin inbjudan till akupunkturen imorgon, och strax därpå stannar en supertrevlig Tomas Pettersson med sin bil och lämnar över ett kort till det nya fina Kallbadhuset i Ulricehamn.
40an plågas nu av Martins hårda, jämna steg, och i en korsning svänger Martin av ner mot Ulricehamn och lämnar en knockad, tillplattad riksväg 40 kvar på marken.
Stegen styrs ner mot Bogesunds Hotell där han checkar in, och om 40an skall ha en chans imorgon får den skärpa till sig. Då blir det dessutom inte så långt som dagens extremt jobbiga 62km på 8,40.

Ja ni får ursäkta mig, men jag sprang och flummade om denna matchen en ganska lång bit av vägen idag 🙂
Det har varit kul/jobbigt, och gjort göttont. Mentalt var jag inte riktigt förberedd på längden, men jag hämtade mig efter hand.

Jag har haft det underbart på Quality Hotel Winn i Huskvarna. Vilodagen har verkligen hjälpt känner jag nu. Tack Lisbeth och Maria i receptionen för ett kanonbemötande och intressanta samtal!
Restaurangen har serverat jättegod mat med en engagerad service. Tack Antonia på restaurangen för dina försök att hjälpa mig med bagaget. Du är kanon!
Jag fick höra om planerna på att hotellet skall försvinna snart. Jättetrist måste jag säga. Hotell Winn kändes som ett riktigt guldställe med sitt fantastiska läge så nära Vättern.

Och nu sitter jag alltså på Bogesunds Hotell i Ulricehamn. Madeleine tog emot mig med ett stort leende 🙂 haka på en bit imorgon vettja 🙂 Snart går ju fotbollssäsongen igång igen, då kan det vara bra att ha ett par mil i benen.
Skämt åsido (inte helt dock för att det var Madeleine som sa att hon kände för att haka på) så är här sjukt fint, och där jag åt nere vid vattnet var det hur vackert som helst.
Sverige är tydligen fullt av guldkorn som jag missat i 46 år.

Jag är jättemosig nu så mata in blodsockervärden, och svara på några inlägg får det bli imorgon bitti.

Må så gott!
Varma stronga löpande hälsningar!

Martin