Dagen efter: Vill inte landa

Jag vill inte landa.
Jag ligger i min stora hotellsäng och tittar ut över det typiskt gråa, regniga Göteborgska vädret, och funderar.
Varför landa?
Om detta vore min sista dag i livet vad gjorde jag då? Landa?
Absolut inte.

Just nu känner jag att detta är inget projekt som jag behöver landa.
Visst jag skall väl summera, och knyta ihop säcken vad det lider, men det är mer som att jag startat en ny livsriktning, och den flygningen har bara börjat.

Om en stund kommer TV4 hit till hotellet för att göra en intervju vilket känns roligt. De skall få tillgång till det materialet som Hans och Janjan filmade igår. Det blir väl något i TV4 Göteborg hoppas jag.
Efter det skall jag beställa en taxi som tar mig hem till Askim. Hade egentligen tänkt att promenera, men jag vill hem och krama Jonatan och Dalie, och se om mitt hus står kvar.

Fortfarande är tacksamhet, och ödmjukhet vad jag känner djupt inuti. Gentemot mig själv såtillvida att jag kunde växa med uppgiften, och att min kropp accepterade alla långa mil. Gentemot min omgivning för all värme, vänlighet, omtanke, och intresse.
Tanken att kunna vara en inspiratör är en hejdlöst härlig känsla.
Kanske kan det bli en del i min framtida tillvaro. Jag får se.

Jag gör ett litet ryck nu, plockar ihop mina grejor, och kör intervjun samt taxiresan. Sedan återkommer er ödmjuke skribent till kvällen för ytterligare ett kort inlägg.

Kram / Martin