Chaufförlös fom 18/10

Jag kände att detta ämnet fick få ett separat inlägg.

Fom nu på söndag den 18e är jag chaufförlös då Richard flyger hem till Sverige.
Det känns jättetrist då vi har haft kanonkul ihop på resan, och naturligtvis även ur en rent praktiskt aspekt för mig.
Dessutom har ju Richard satt ihop ett par filmer om projektet vilket har betytt väldigt mycket för mig.
Tack för det Richard, du är grym! 🙂

Så jag har nu två optioner:
Det ena är att köra själv, vilket innebär att jag kör bilen på morgonen till min destinationsort, och sedan tar mig tillbaka till startplatsen och springer. Lär ta mig ca 2 extratimmar varje dag.
Det andra är att jag hittar någon som vill haka på och köra.

Så finns det någon löparintresserad glad person därute som vill köra med så tveka inte att höra av er.

Må så gott!
Hälsningar / Martin

Tisdag 13/10-2009: I Feel Good!

I feel good!
I feel good!
I feel GOOD!

Vilken dag det har varit!
52km på 6,30 på backiga Tyska småvägar.
Tiderna som jag skriver varje dag är förresten inklusive alla stopp som jag gör.
Idag var det t.ex. matstopp när Richard kom med bilen, ta skydd när himlen öppnade sig en stund, ett antal småbesök bakom träd längs vägen, plus ett antal sms och telefonsamtal.
Det kan bli lite hackigt, men är ändå ok.

Dessutom gjorde jag en chansning som gick hem stenhårt.
Dagen utan allt:
Inget vätskebälte, inga knäskydd, ingen voltaren (och ingen vaselin).
Tanken var att vara så lätt som möjligt, och faktum är att knäna var glada hela dagen, och det är så lite som gör så stor skillnad.

Jag skall inte överdriva och prata om gram, men hekton är definitivt en faktor för mig när jag så springer så här långa dagsetapper.
Känslan av att vara lätt och fri förstärks också av att inte ha så mycket grejor på sig, och med sig.
Vad gäller knäskydden så hade jag egentligen inte så mycket att välja på då samma hemska utslag har dykt upp i höger knäveck som förra året.

Så Höchberg-Berolzheim blev det.
Jag är sockerfri, och mår bra 🙂
Det är såå gott när hårt slit betalar sig, när det onda ger med sig och flytet infinner sig.

Jag är på väg!

Kram på er alla!
Varma löpande hälsningar!
Martin