Onsdag 21/10-2009: Lifta och öva franska…

Jodå, liftartakterna satt i 🙂

Jean-Pierre var vänlig nog att tala långsamt.
På en halvtimme i hans bil på väg in till Belfort hann vi avhandla många ämnen.
Vi var båda typ-1 diabetiker. Mycket snack kring det.
Han hade 2 barn, Dylan och Logan 10 och 18 år.
Lastbilschaufför till yrket med hela Europa som arbetsfält.

Men vänta nu, jag kan inte franska, eller?

Som jag sa i början, liftartakterna satt i, och min vägfranska.
Under de 2 åren som jag liftade runt i Europa och mellanöstern i min ungdom så övades både förmågan att stoppa bilar, och göra sig förstådd på diverse språk.

Om vi går baklänges så stannade jag efter 57km idag.
Det skulle snart börja mörkna, och då är det mycket svårare att lifta.
Jag hade kommit en bra bit från Belfort, och ännu längre från Mulhouse där jag startade.
Nu var jag tvungen att ta mig tillbaka till Mulhouse och hotellet.
Jag lyckades stanna 5 bilar på 5 minuter. Den 5e var Jean-Pierre och han skulle åt mitt håll.
Grymt mycket snabbare, billigare, och framför allt trevligare än att ringa och strula med att få en taxi till mitt ute i ingenstans på den franska landsbygden.

Annars var detta en seg dag…
Det blev för lite sömn inatt och det straffar sig direkt.
Jag kände mig sömnig redan när jag började jogga igång.
Första milen kändes som den fjärde brukar göra.
Bit ihop, ta lärdom, håll ut….
Efter 40km blev det bättre, och jag hade lätt kunnat köra mer om det inte vore för att jag var tvungen att tänka på hemfärden.
Från Belfort blev det sedan en seg bussresa till Mulhouse.

Imorgon väntar så tidig bilkörning ner till Besancon.
Någon sorts transport till stället där jag avbröt idag, och så förhoppningsvis orkar jag fram till Besancon.
Det är drygt 7 mil så vi får väl se….

Nu är det nattning!

Må gott vänner!
Varma löpande hälsningar!
Martin